Vad för typ av brott: Våld i nära relation
Din ålder: Över 18 år
Ditt steg i processen: Förundersökning
Efter att du har gjort en polisanmälan bestämmer polisen om de ska starta en utredning eller inte. I det här avsnittet får du veta hur polisen utreder brott och vad du behöver tänka på under en förundersökning. Du kan även se filmer om hur en förundersökning går till. Det finns en checklista med de viktigaste sakerna du behöver göra i slutet av avsnittet. Du hittar också kontaktuppgifter till verksamheter som kan ge dig stöd, hjälp och mer information.
Klicka på länkarna nedan om du vill gå direkt till filmerna om hur en förundersökning går till, till checklistan eller till kontaktuppgifter för stöd och hjälp.
Filmer om hur en förundersökning går till vid våld i nära relation
En förundersökning kallas också brottsutredning eller polisutredning. Det kan vara en åklagare eller en polis som är förundersökningsledare och leder utredningen. Det är förundersökningsledaren som bestämmer om polisen ska starta en utredning efter att du anmält ett brott. Om det bedöms vara omöjligt att ta reda på vad som har hänt eller vem som är skyldig kommer inte en förundersökning inledas.
Polisens uppgift under förundersökningen är att hitta och dokumentera de bevis som finns, till exempel spår på platsen där brottet ska ha skett och eventuella skador som du har fått på kroppen eller på kläderna. Under utredningen håller polisen förhör med dig och med den eller de personer som misstänks för brott mot dig. Polisen förhör också eventuella vittnen. Förhören kan hållas direkt på brottsplatsen, senare på polisstationen eller på telefon.
Om du blir kallad till förhör på polisstationen är du skyldig att komma dit. Du kan få ersättning för vad det kostar att resa till polisstationen. Du har rätt att ta med dig en stödperson till förhöret för att känna dig tryggare, men den personen kan inte få betalt för att följa med dig.
När polisens utredning är klar ska åklagaren besluta om åtal ska väckas, alltså om det finns tillräckligt med bevis för att ärendet ska gå till rättegång i domstol. Om åklagaren beslutar att inte väcka åtal ska du få information om beslutet och om varför åklagaren inte tar ärendet vidare.
Som brottsutsatt, eller målsägande som det också kallas, har du inte rätt att få veta hur förundersökningen genomförs eller vad polisen hittar. Förundersökningsledaren kan ge dig information, men bara om det inte finns risk för att det försvårar arbetet med utredningen. Du har däremot rätt att meddela polisen om det är någon information som du tycker ska finnas med i utredningen. Du har också rätt att ställa frågor och när förundersökningen är klar ska du få information om vad utredningen har lett till.
Under förundersökningen ska polisen göra en så kallad skyddsbedömning. Då undersöker polisen om du har behov av skydd. Hur ett sådant skydd ser ut beror på hur hotbilden mot dig ser ut. I allvarliga fall kan den som utsatt dig för brott förbjudas att kontakta dig, något som kallas för kontaktförbud.
Kommunernas socialtjänster har ett ansvar att se till att du som utsatts för brott får stöd och hjälp. Du kan också få hjälp från organisationer som ger stöd till brottsoffer, till exempel en brottsofferjour eller en kvinnojour. Du kan till exempel få hjälp med att komma till ett skyddat boende om du blir utsatt för våld i hemmet av någon som du lever tillsammans med.
Vid vissa allvarliga typer av brott har du rätt till ett eget juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde ger stöd och hjälp till dig under förundersökning, till exempel vid polisförhör, och under rättegång utan att du behöver betala för det. Så snart förundersökningen har börjat kan du få ett målsägandebiträde. Det är tingsrätten som bestämmer om du har rätt till ett målsägandebiträde. Vid våld i nära relation är det vanligt att den som utsatts för brottet får ett målsägandebiträde. Du kan tala om ifall det är någon särskild advokat eller jurist du vill ska vara ditt målsägandebiträde.
Om du vill kan du ta med dig en person till polisförhöret. Du kan välja någon du känner eller vända dig till socialtjänsten eller en ideell organisation som arbetar med att stödja brottsoffer. En sådan stödperson kan göra att du känner dig tryggare och mer säker. En stödperson får inte någon ersättning från staten.
En polis, en åklagare och en advokat berättar om sina uppgifter under förundersökningen.
En polis berättar om sitt uppdrag.
Om du har blivit utsatt för ett brott ska du göra en polisanmälan. Polisen avgör sedan om en polisutredning ska startas. Det kan även vara en annan än du som gör en anmälan. Och polisen avgör om en polisutredning ska startas.
En polisutredning kallas också för förundersökning. Under en förundersökning håller vi förhör med dig och med vittnen som har iakttagit någonting och med misstänkt. Vi samlar också in spår, genom en teknisk undersökning till exempel. Allt för att hitta bevis. Förundersökningen leds av en åklagare eller polis. För dig som har blivit utsatt för brott i nära relation är det oftast en åklagare.
När du har utsatts för våld eller hot i nära relation har du vanligtvis rätt till ett målsägandebiträde ett juridiskt ombud som är ett stöd för dig under polisförhör och utredningen och även under eventuell rättegång. Du måste säga till polis eller åklagare att du vill ha ett målsägandebiträde. Målsägandebiträde är inget du behöver betala för, utan det betalar staten.
Den klara förundersökningen skickas till en åklagare som tar ställning till om åtal ska väckas i domstol. Ibland beslutar åklagaren att lägga ner förundersökningen. Och gör den det, så innebär det inte att man inte tror på vad du har sagt eller att brottet inte har hänt, utan det är att man inte har nog med bevis för att kunna styrka det.
Om du har blivit utsatt för våld eller hot kan polisen hjälpa till att skydda dig. Det beror litegrann på vad det är för typ av hot och våld. Åklagare kan även besluta om kontaktförbud vilket innebär att den som utsatt dig för hot eller våld inte får kontakta dig. Och i vissa allvarliga fall kan även polisen lämna ut larmpaket.
En åklagare berättar om sitt uppdrag.
Åklagaren har tre huvuduppgifter: att leda brottsutredningar att besluta om åtal ska väckas och att föra statens talan i domstol.
Antingen en polis eller en åklagare leder förundersökningar. I det här fallet, när det rör hot eller våld i nära relation är det en åklagare allt som oftast som är förundersökningsledare. Om jag leder förundersökningen ger jag direktiv åt polisen och jag beslutar om vilka utredningsåtgärder som ska vidtas vilka som ska höras och vilka andra utredningsåtgärder som ska göras.
Åklagaren har möjlighet att besluta om en person ska anhållas. Det är också åklagaren som beslutar om tvångsåtgärder som DNA-prov eller om det ska göras en husrannsakan.
När polisutredningen är klar beslutar åklagaren om det ska väckas åtal det vill säga om ärendet ska gå till en rättegång i domstol. Som åklagare har jag då att bevisa att den åtalade har begått brottet. Och det är också jag som presenterar den bevisning som framkommit. Det innebär också att jag under rättegången förhör målsäganden vittnen och den tilltalade, och presenterar annan bevisning.
Om det inte finns ett målsägandebiträde då är det oftast åklagarens uppgift att föra skadeståndstalan. Det innebär att man begär ersättning för målsäganden.
En advokat berättar om sitt uppdrag.
Jag är advokat och brukar jobba som målsägandebiträde. Mitt uppdrag är att vara ett stöd åt den som är utsatt för ett allvarligt brott. Det är staten som betalar min ersättning.
Alla kan inte få ett målsägandebiträde utan det beror på vilken relation man har till den misstänkte och hur allvarligt brottet är. I våld i nära relation är det vanligt att man har rätt till ett målsägandebiträde.
Du ska känna dig trygg med ditt målsägandebiträde och du har därför möjlighet att få önska vem du vill ha som målsägandebiträde. Har du ingen sådan önskan själv utser tingsrätten ett målsägandebiträde.
Som målsägandebiträde är min roll att vara ditt stöd under polisförhör under hela utredningen och även i rättegång. Då stöttar jag dig genom att jag finns med på plats och jag kommer att förbereda dig på hur rättegången kommer att gå till. Jag kommer även att hjälpa dig att formulera ett skadeståndsanspråk och att föra skadeståndstalan i rättegången.
Som målsägandebiträde kan jag också föra fram din syn på skuldfrågan. Och även vad du anser att personen ska få för straff.
Om du har barn som kan ha sett eller hört våld eller hot mot dig vill polisen gärna veta det under utredningen av brotten. Polisen kan hjälpa dig att se till att barnen får det stöd och skydd som de behöver. Barn som har sett eller hört våld i hemmet kan också ha rätt till brottsskadeersättning och det är därför viktigt att det finns antecknat i polisens utredning att barnen har bevittnat brotten.
Här finns en checklista med de viktigaste sakerna för dig just nu.
Spara kvitton för till exempel sjukvårdskostnader.
Om du vill prata med någon om det som hänt, be polisen om hjälp med kontaktuppgifter till en organisation som arbetar med att stödja brottsoffer.
Meddela polisen eller åklagaren om du vill ha ett målsägandebiträde. Kom ihåg att du kan önska vem som i så fall ska bli ditt biträde.
Om du vill ha stöd och hjälp eller få veta mer finns här kontaktuppgifter till viktiga verksamheter.
Om du behöver vård kan du vända dig till din region. Nedan finner du en länk till Sveriges Kommuner och Regioners webbplats som har kontaktuppgifter till din region. Du kan också kontakta 1177.
Om du är utsatt för våld och hot kan du ringa till Kvinnofridslinjen som är en nationell stödtelefon som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid. Även vänner och närstående är välkomna att ringa. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen. Om du inte talar svenska eller engelska har Kvinnofridslinjen tillgång till tolk på de flesta språk som talas i Sverige.
Polismyndigheten tar emot anmälningar om brott och utreder sedan de anmälda brotten. De kan också hänvisa dig vidare till andra verksamheter om du behöver någon att tala med om det du varit med om. Om du blir hotad och utsatt för våld kan polisen erbjuda dig skydd.
Socialtjänsten i varje kommun har ansvar för att ge brottsoffer och brottsoffers anhöriga hjälp och stöd. Nedan finner du en länk till Sveriges Kommuner och Regioners webbplats som har kontaktuppgifter till din kommun.
Om du är utsatt för hot och våld i en nära relation eller sexuella övergrepp och över 18 år kan du ringa till Stödlinjen för män, en nationell stödtelefon som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid. Stödlinjen är öppen alla dagar klockan 7–21. Det är kostnadsfritt och går att ringa anonymt. Även närstående är välkomna att ringa.
Transpersoner, inklusive ickebinära, från 18 år som utsatts för hot och våld i en nära relation eller sexuella övergrepp kan ringa till Stödlinjen för transpersoner, en nationell stödtelefon som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid. Stödlinjen är öppen alla dagar klockan 11–19. Det är kostnadsfritt och går att ringa anonymt. Även närstående är välkomna att ringa.
En åklagare leder ofta polisens utredning. De väcker också åtal i domstol om det finns tillräckligt med bevis för att någon ska kunna fällas för brottet.
Brottsofferjouren är en ideell organisation som stödjer offer för alla typer av brott.
RFSL Stödmottagning erbjuder stöd till hbtqi-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Stöd sker genom samtal på plats, telefonsamtal eller e-post.
Roks är en riksorganisation för ideella kvinno- och tjejjourer som erbjuder praktiskt och emotionellt stöd till kvinnor som utsatts för övergrepp.
Unizon är en riksorganisation för ideella kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som erbjuder praktiskt och emotionellt stöd till kvinnor som utsatts för övergrepp.