Rättegång

Efter polisens utredning bestämmer en åklagare om polisen har hittat tillräckligt med bevis för att den misstänkta personen ska kunna dömas för brott. Om tillräckliga bevis finns väcker åklagaren åtal i domstol mot den misstänkta personen. Det blir sedan en rättegång i tingsrätten, alltså ett muntligt sammanträde i domstol som också brukar kallas huvudförhandling. I det här avsnittet kommer du att få grundläggande information om hur en rättegång går till och vilka som deltar vid en rättegång.

Du kan också se filmer om hur en rättegång går till. Det finns en checklista med de viktigaste sakerna som behöver göras i slutet av avsnittet. Det är bra att fråga en vuxen som du litar på om hjälp. Du hittar även kontaktuppgifter till verksamheter som kan ge dig stöd, hjälp och mer information.

)

Rättegången

Här kan du se en dramatiserad rättegång. Filmen baseras inte på en verklig händelse.

31:33
Talmanus

Att vara med på rättegången

Om du är under 15 år behöver du oftast inte vara med under rättegången. I stället används en inspelning av det förhör som hölls med dig under polisens utredning. Videoförhöret spelas upp under rättegången så att rätten får höra vad du har berättat om brottet eller brotten du utsatts för.

Du får en kallelse till rättegången

Om åklagaren väckt åtal och du ska vara med under rättegången kommer du att få en kallelse till domstolen. I kallelsen står det vilken tingsrätt du ska till och vilken dag och tid som rättegången ska hållas. Tillsammans med kallelsen skickar domstolen också ett delgivningskvitto. Det är ett bevis på att du har tagit emot kallelsen och alltså är informerad om rättegången. Du ska skriva under och skicka tillbaka delgivningskvittot till domstolen.

Illustration av två personer som samtalar

Bra att veta inför ditt besök på domstolen

Om du ska vara med vid en rättegång i domstol kommer du att få gå igenom en säkerhetskontroll när du ska gå in genom domstolens entré. När du kommit in i domstolens lokaler finns det information på en informationstavla om vilken rättegång som ska hållas i vilken sal. Du behöver inte anmäla dig i receptionen utan kan vänta i väntrummet tills ditt mål ropas upp i högtalarna.

På domstolen finns vittnesstöd som du kan prata med om du har frågor om hur rättegången går till. Vittnesstöden kan även ta med dig till ett särskilt vittnesstödsrum om du vill sitta enskilt och vänta. Vittnesstöd finns till för både dig som brottsoffer och för vittnen. Vittnesstöd är personer som frivilligt lägger tid på att vara ett stöd för vittnen och brottsoffer som ska vara med vid en rättegång om brott.

Det är viktigt att komma i tid till en rättegång och att meddela domstolen om du inte kan komma eller blir försenad. Det kan därför vara bra att ta med kallelsen som du har fått så att du enkelt kan hitta kontaktuppgifter till domstolen.

Du kan ta med någon som stöd

Om du vill kan du ta med dig en person som stöd under rättegången. Du kan välja en vuxen du litar på eller en kompis. Du kan också vända dig till socialtjänsten eller en ideell organisation som arbetar med att stödja brottsoffer för att få hjälp att hitta en lämplig stödperson. En stödperson kan göra att du känner dig tryggare och mer säker. Du kan ha både ett målsägandebiträde och en stödperson. En stödperson får inte någon ersättning från staten.

Hur går en rättegång till?

En förhandling i tingsrätt leds av rättens ordförande. Åklagaren, försvararen och målsägandebiträdet har också viktiga uppgifter under förhandlingen.

Så här går rättegången i tingsrätten till:

1. Rättegången börjar

Ordföranden inleder förhandlingen och kontrollerar om alla som är kallade finns på plats och om det går att genomföra förhandlingen.

Åklagaren läser upp sitt yrkande, alltså vad åklagaren vill att domstolen ska besluta.

Den tilltalade, alltså den misstänkta gärningspersonen, får genom sin försvarare berätta om hen erkänner eller förnekar brottet.

Målsägandebiträdet eller åklagaren går igenom vad som begärs i skadestånd och försvaret får berätta om det begärda skadeståndet medges eller inte.

2. Sakframställan

Åklagaren håller en sakframställan. Det betyder att åklagaren berättar om brottet och om hur hen menar att det har gått till.

Åklagaren berättar om vilka bevis som finns för att den tilltalade har begått brottet.

Målsägandebiträdet, om du har ett sådant, och försvararen kommenterar det åklagaren sagt.

3. Bevis och förhör

Du, den tilltalade och eventuella vittnen blir förhörda. Läs mer under rubriken Så går det till att bli förhörd lite senare i det här avsnittet.

Åklagaren, ditt eventuella målsägandebiträde och försvararen, presenterar eventuella skriftliga bevis som inte redan presenterats under sakframställan.

4. Rättegången avslutas

Rättens ordförande går igenom den så kallade personalian, alltså den tilltalades personliga omständigheter, till exempel tidigare brottslighet, ekonomisk situation och hälsotillstånd.

Åklagaren, ditt eventuella målsägandebiträde och försvararen håller slutanföranden. De argumenterar då för sin sak och sammanfattar vad de anser är det viktigaste som har kommit fram och bevisats under förhandlingen.

Ordföranden avslutar förhandlingen och berättar när dom i målet kommer att meddelas. Läs mer under rubriken Vad händer när rättegången är klar? lite längre ner i det här avsnittet.

Illustration av en person som sitter i vittnesbåset

Så går det till att bli förhörd

En viktig del i rättegången är de förhör som hålls. Om du ska delta under rättegången och höras om det som hänt kommer du att höras först. Efter dig hörs den tilltalade gärningspersonen och sist hörs eventuella vittnen. Förhöret med dig börjar med att du med egna ord får berätta vad du kommer ihåg av händelsen. Sedan ställer åklagaren, ditt eventuella målsägandebiträde, försvararen och ibland även rättens ordförande frågor. Förhöret spelas in med ljud och bild för att förhöret sedan ska kunna spelas upp i hovrätten om domen senare överklagas. Det är för att du inte ska behöva vara med vid mer än en rättegång.

Du kan uppleva att du får många och svåra frågor. Ibland är det även samma fråga fast lite olika formulerad som ställs flera gånger och från olika personer. Det beror på att var och en försöker få fram information som talar för deras sak. Om du blir osäker på någon fråga kan du alltid tala om det. Du kan svara att du inte är säker, att du inte kommer ihåg, att du inte vet eller att du inte förstår frågan. Om du behöver en paus under ditt förhör kan du säga det till rättens ordförande.

Efter ditt förhör kan du stanna kvar och lyssna på resten av rättegången. Det kan vara möjligt för dig att också få lämna rättegången efter förhöret. Säg att du vill det i så fall till åklagaren eller ditt eventuella målsägandebiträde. 

Förhör med den tilltalade går till på liknande sätt som förhöret med dig och både åklagaren, försvaren och ditt eventuella målsägandebiträde får ställa frågor.

De flesta vittnen som hörs under rättegången får avlägga en vittnesed innan förhöret börjar. Det innebär att de lovar att tala sanning under förhöret. Som målsägande behöver du inte avlägga någon ed.

Om du känner dig orolig inför ditt förhör

Ibland kan det kännas svårt att möta den tilltalade i rättssalen. Om du inte tror att du kommer att klara av att berätta när den tilltalade sitter i rättssalen bör du tala om det för ditt eventuella målsägandebiträde, åklagaren eller domstolen. Domstolen kan nämligen bestämma att den tilltalade ska finnas i ett annat rum när du förhörs. Den tilltalade lyssnar då på förhöret via högtalare eller ser på förhöret på en videoskärm.

Det kan upplevas som svårt att berätta om vad som har hänt när det finns åhörare på besöksplatserna i rättssalen. Om du upplever att det blir svårt att våga berätta inför åhörare kan du tala om det så har domstolen möjlighet att besluta att åhörare inte får vara med i salen under förhöret med dig.

Stängda dörrar

En rättegång i svensk domstol är som huvudregel offentlig. Det betyder att det kan finnas åhörare i rättssalen under rättegången. Rätten kan bestämma att vissa delar av förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar när någon ska berätta om känsliga uppgifter. Vid rättegångar om sexualbrott är det vanligt att känsliga uppgifter diskuteras. När den som har utsatts för brottet är ett barn eller en ungdom kan det också hända att stängda dörrar används för att skydda den unga personen.

Stängda dörrar innebär att endast rätten, protokollföraren och parterna tillsammans med sina juridiska biträden får vara kvar i salen. Eventuella åhörare måste då lämna salen. Rätten har möjlighet att besluta om att ytterligare någon eller några personer får vara kvar i salen trots att det förordnats om stängda dörrar om det anses lämpligt och önskvärt utifrån omständigheterna i det aktuella målet.

Vad gör en domare under en rättegång om sexualbrott?

En domare berättar om sin uppgift som ordförande under en rättegång.

3:10
Talmanus
Illustration av en lagbok

Vad händer när rättegången är klar?

När rättegången är klar får alla lämna salen. Rätten har alltid överläggning innan de meddelar domen. Överläggningen är ett möte där rätten överlägger och diskuterar hur de ska döma i målet, det vill säga om den tilltalade ska dömas eller friasUnder överläggningen beslutar rätten också i till exempel frågor om vilket straff den tilltalade ska få och om skadestånd.

Ibland avkunnar rätten dom direkt efter överläggningen. Då får parterna komma in i rättssalen igen och höra från rättens ordförande vad domen blev. Men ibland kan rätten bestämma att domen ska meddelas senare. Normalt meddelas domen efter en eller två veckor.

Efter rättegången skriver rättens ordförande en dom. I domen står både vilka beslut som har fattats och skälen för rättens bedömningar i de olika frågorna. Den skriftliga domen skickas med post till dig om du har begärt skadestånd i målet. Även om du inte har begärt skadestånd kan du be domstolen att skicka en kopia av domen till dig. Andra intresserade kan kontakta domstolen och begära att få en kopia av domen.

Att överklaga en dom

Domen kan överklagas inom tre veckor från att den har meddelats. Tingsrättens dom överklagas till hovrätten. Det blir då en ny rättegång i hovrätten. En förhandling i hovrätt går till på liknande sätt som rättegången i tingsrätten, men i hovrätten spelas vanligtvis förhören från tingsrätten upp med ljud och bild i stället för att det hålls nya förhör.

Hovrättens dom kan överklagas till Högsta domstolen men där krävs prövningstillstånd och det är svårt att få. Högsta domstolen dömer bara i mål som ska vara vägledande för hur tingsrätter och hovrätter ska döma i liknande fall i framtiden. Det är inte särskilt vanligt att Högsta domstolen tar upp ett överklagande till prövning.

Checklista

Här finns en checklista med de viktigaste sakerna för dig just nu. Be gärna en vuxen som du litar på om hjälp.

  • Skicka in delgivningskvitto som ett bevis på att du har tagit emot kallelse till rättegången.

  • Kontakta en organisation som stödjer brottsoffer eller som ger stöd till barn om du känner dig orolig inför rättegången.

  • Ta hjälp av ett vittnesstöd på tingsrätten om du har frågor om hur en rättegång går till.

Kontaktuppgifter för stöd och hjälp

Om du vill ha stöd och hjälp eller få veta mer finns här kontaktuppgifter till viktiga verksamheter.

Domstolsverket

Domstolsverket är en myndighet som fungerar som en serviceorganisation till domstolarna i landet. På deras webbplats kan du hitta kontaktuppgifter till din domstol.

Hälso- och sjukvården

Om du behöver vård kan du vända dig till din region. Nedan finner du en länk till Sveriges Kommuner och Regioners webbplats som har kontaktuppgifter till din region. Du kan också kontakta 1177.

Socialtjänsten

Socialtjänsten i varje kommun har ansvar för att ge brottsoffer och brottsoffers anhöriga hjälp och stöd. Nedan finner du en länk till Sveriges Kommuner och Regioners webbplats som har kontaktuppgifter till din kommun.

Åklagarmyndigheten

En åklagare leder ofta polisens utredning. De väcker också åtal i domstol om det finns tillräckligt med bevis för att någon ska kunna fällas för brottet.

Barnens Rätt i Samhället (Bris)

Bris är en barnrättsorganisation som stöttar barn. Bris ger stöd via e-post, chatt och telefon.

Brottsofferjouren

Brottsofferjouren är en ideell organisation som stödjer offer för alla typer av brott.

ECPATs stödlinje

Om du har utsatts för sexuella kränkningar, hot och övergrepp på nätet eller IRL och är under 18 år kan du ta ringa till ECPATs stödlinje för att få hjälp och råd. Samtalet syns inte på telefonräkningen.

Killar.se

Killar.se har en chatt som du som identifierar dig som kille mellan 10-25 år kan vända dig till för stöd. Du kan vara helt anonym och inga frågor är för små eller för stora. De som chattar med dig är 20 år och uppåt av olika kön. Alla har gått en utbildning i att vara en bra stödperson.

RFSL Stödmottagning

RFSL Stödmottagning erbjuder stöd till hbtqi-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Stöd sker genom samtal på plats, telefonsamtal eller e-post.

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks

Roks är en riksorganisation för ideella kvinno- och tjejjourer som erbjuder praktiskt och emotionellt stöd till kvinnor som utsatts för övergrepp.

Ungasjourer.se

Ungasjourer.se samlar alla jourer i Sverige som arbetar med att stötta och stärka barn, unga och unga vuxna. Ofta kan du chatta, mejla eller ringa och prata med en jour. Hos en jour kan du alltid vara anonym, du behöver alltså inte berätta vem du är.

Unizon

Unizon är en riksorganisation för ideella kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som erbjuder praktiskt och emotionellt stöd till kvinnor som utsatts för övergrepp.

1000 möjligheter

1000 möjligheter erbjuder stöd och hjälp via chatt, samtal på deras 1000Mottagning, stödkontakt eller gruppsamtal. Allt stöd är gratis och anonymt.

Lämna sidan direkt Dölj ditt besök