Efter att du har gjort en polisanmälan bestämmer polisen om de ska starta en utredning eller inte. I det här avsnittet får du veta hur polisen utreder brott och vad du kan tänka på under en förundersökning. Du kan även se filmer om hur en förundersökning går till. Det finns en checklista med de viktigaste sakerna som behöver göras i slutet av avsnittet. Det är bra att fråga en vuxen som du litar på om hjälp. Du hittar också kontaktuppgifter till verksamheter som kan ge dig stöd, hjälp och mer information.
Vad för typ av brott: Sexualbrott
Din ålder: Under 18
Ditt steg i processen: Förundersökning
Gå direkt till
Klicka på länkarna nedan om du vill gå direkt till filmerna om hur en förundersökning går till, till checklistan eller till kontaktuppgifter för stöd och hjälp.
Filmer om hur en förundersökning går till
Vad händer under en förundersökning?
En förundersökning kallas också brottsutredning eller polisutredning. Det kan vara en åklagare eller en polis som är förundersökningsledare och leder utredningen. Det är förundersökningsledaren som bestämmer om polisen ska starta en utredning efter att du anmält ett brott. Om det inte går att ta reda på vad som har hänt eller vem som är skyldig kommer inte polisen att starta en utredning.
Polisens uppgift under förundersökningen är att hitta och dokumentera de bevis som finns, till exempel spår på platsen där brottet ska ha skett och eventuella skador som du har fått på kroppen eller på kläderna. Under utredningen håller polisen förhör med dig och med den eller de personer som misstänks för brott mot dig. Polisen förhör också eventuella vittnen.
Det är vanligt att förhör med barn under 15 år spelas in med ljud och bild. Det som har spelats in under förhör i samband med polisens utredning kan sen användas vid en rättegång och då behöver du inte vara med i domstolen under rättegången.
Förhören kan antingen hållas direkt på brottsplatsen eller senare på polisstationen eller på telefon. Om du blir kallad till förhör på polisstationen är du skyldig att komma dit. Du kan få ersättning för vad det kostar att resa till polisstationen, till exempel kostnader för bussresa. Du har rätt att ta med dig en stödperson till förhöret för att känna dig tryggare, men den personen kan inte få betalt för att följa med dig. Du kan till exempel ta med dig en nära vän eller någon vuxen som du litar på. Det är också möjligt att få en stödperson med hjälp av socialtjänsten.
Vad händer efter en förundersökning?
När polisens utredning är klar ska åklagaren besluta om åtal ska väckas, alltså om det finns tillräckligt med bevis för att ärendet ska gå till rättegång i domstol. Om åklagaren beslutar att inte väcka åtal ska du få information om beslutet och om varför åklagaren inte tar ärendet vidare.
Om förundersökningen har lagts ner
För mer information om sexualbrott
För mer information om barn och ungas rättigheter vid brott
Dina rättigheter
Som brottsutsatt, eller målsägande som det också kallas, har du inte rätt att få veta vad polisen gör under förundersökningen eller vad polisen hittar. Förundersökningsledaren kan ge dig information, men bara om det inte finns risk för att det försvårar arbetet med utredningen. Du har däremot rätt att säga till polisen om det är någon information som du tycker ska finnas med i utredningen. Du har också rätt att ställa frågor och när förundersökningen är klar ska du få information om vad utredningen har lett fram till.
Skydd, stöd och hjälp
Under förundersökningen ska polisen göra en så kallad skyddsbedömning. Då undersöker polisen om du har behov av skydd. Hur ett sådant skydd ser ut beror på hur hotbilden mot dig ser ut. I allvarliga fall kan den som utsatt dig för brott förbjudas att kontakta dig, något som kallas för kontaktförbud.
Kommunernas socialtjänster har ett ansvar att se till att du som utsatts för brott får stöd och hjälp. Du kan också få hjälp från organisationer som ger stöd till brottsoffer, till exempel en brottsofferjour eller en kvinno- eller tjejjour. Som barn kan du också kontakta en organisation som särskilt vänder sig till barn om du behöver prata med någon om det som har hänt eller hur du känner och mår. Kontaktuppgifter till flera sådana organisationer hittar du sist i det här avsnittet och i fliken Stöd och hjälp i sidhuvudet.
![Illustration av två personer som samtalar](/media/1282/konversation-bla_320px.png)
Målsägandebiträde
Vid vissa allvarliga typer av brott och beroende på hur gammal du är har du rätt till ett eget juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde ger stöd och hjälp till dig under förundersökning, till exempel vid polisförhör, och under rättegång utan att du behöver betala för det. Så snart förundersökningen har börjat kan du få ett målsägandebiträde. Det är tingsrätten som bestämmer om du har rätt till ett målsägandebiträde. Om du vill ha ett sådant biträde kan du tala om det för polisen eller åklagaren. Vid sexualbrott är det vanligt att den som utsatts för brottet får ett målsägandebiträde. Du har rätt att önska om det är någon särskild advokat eller jurist som du vill ska vara ditt målsägandebiträde.
Stödperson
Om du vill kan du ta med dig en person till polisförhöret. Du kan välja någon du känner eller vända dig till socialtjänsten eller en ideell organisation som arbetar med att stödja brottsoffer. En stödperson kan göra att du känner dig tryggare och mer säker. En stödperson får inte någon ersättning från staten.
Filmer om hur en förundersökning går till vid sexualbrott
En polis, en åklagare och en advokat berättar om sina uppgifter under förundersökningen.
![](https://i.ytimg.com/vi/31_ji86ZuGw/hqdefault.jpg)
En polis berättar om sitt uppdrag.
Om du har blivit utsatt för ett brott ska du göra en polisanmälan. Polisen avgör sedan om en polisutredning ska startas. Det kan även vara en annan än du som gör en anmälan. Och polisen avgör om en polisutredning ska startas.
En polisutredning kallas också för förundersökning. Under en förundersökning håller vi förhör med dig och med vittnen som har iakttagit någonting och med misstänkt. Vi samlar också in spår, genom en teknisk undersökning till exempel. Allt för att hitta bevis.
Under utredningen av ett sexualbrott görs ofta en undersökning på sjukhus dels för att vårda skadorna, men även för att säkra spår från gärningsperson. Det är ingenting som vi, eller åklagaren, tvingar dig till men vi tycker det är bra om det görs för att dokumentera skadorna.
Förundersökningen leds av en polis eller en åklagare som kallas för förundersökningsledare. Det är brottet som avgör vem som är förundersökningsledare.
För dig som är under 18 år har du vanligtvis rätt till ett målsägandebiträde ett juridiskt ombud som ett stöd för dig under polisutredningen, under förhör och även under eventuell rättegång. Du måste säga till polis eller åklagare att du vill ha ett målsägandebiträde. Du kan också ha rätt till en särskild företrädare för barn. Den utses om du har blivit utsatt för brott av en förälder eller en närstående eller anhörig till dig eller föräldrarna. Alla de här biträdena betalas av staten, du behöver inte tänka på kostnaden.
Den klara förundersökningen skickas till en åklagare som tar ställning till om åtal ska väckas i domstol. Ibland beslutar åklagaren att lägga ner förundersökningen. Och gör den det, så innebär det inte att man inte tror på vad du har sagt eller att brottet inte har hänt, utan det är att man inte har nog med bevis för att kunna styrka det.
Om du har blivit utsatt för hot eller våld kan polisen hjälpa till att skydda dig. Det beror litegrann på vad det är för typ av hot och våld. Åklagare kan även besluta om kontaktförbud vilket innebär att den som utsatt dig för våld eller hot inte får kontakta dig. Och i vissa allvarliga fall kan även polisen lämna ut larmpaket.
![](https://i.ytimg.com/vi/n6CqTDd0urY/hqdefault.jpg)
En åklagare berättar om sitt uppdrag.
Åklagaren har tre huvuduppgifter: att leda brottsutredningar att besluta om åtal ska väckas och att föra statens talan i domstol.
När det gäller brott mot barn, det vill säga den som är under 18 år är det oftast en åklagare som är förundersökningsledare. Om jag leder förundersökningen ger jag direktiv åt polisen och jag beslutar om vilka utredningsåtgärder som ska vidtas vilka som ska höras och vilka andra utredningsåtgärder som ska göras.
Åklagaren har möjlighet att besluta om en person ska anhållas. Det är också åklagaren som beslutar om tvångsåtgärder som DNA-prov eller om det ska göras en husrannsakan.
Vid brott mot barn ska utredningen ske skyndsamt så den utredningen ska prioriteras framför andra polisutredningar.
När polisutredningen är klar beslutar åklagaren om det ska väckas åtal det vill säga om ärendet ska gå till en rättegång i domstol. Som åklagare har jag då att bevisa att den åtalade har begått brottet. Och det är också jag som presenterar den bevisning som framkommit. Det innebär också att jag under rättegången förhör målsäganden vittnen och den tilltalade, och presenterar annan bevisning.
Om det inte finns ett målsägandebiträde då är det oftast åklagarens uppgift att föra skadeståndstalan. Det innebär att man begär ersättning för målsäganden.
![](https://i.ytimg.com/vi/QHzrS6Kr7WY/hqdefault.jpg)
En advokat berättar om sitt uppdrag.
Jag är advokat och brukar jobba som målsägandebiträde. Mitt uppdrag är att vara ett stöd åt den som utsatts för ett allvarligt brott. Det är staten som betalar min ersättning.
Om du blir utsatt för ett sexualbrott har du rätt till ett målsägandebiträde. Vid våldtäkt och andra allvarliga sexualbrott är huvudregeln att du har rätt att få ett målsägandebiträde till ditt stöd.
Det är viktigt att du känner dig trygg med ditt målsägandebiträde så du har rätt att begära vem du vill ha. Har du ingen sådan önskan kommer tingsrätten att utse ett sådant till dig.
Som målsägandebiträde är min roll att vara ditt stöd under polisförhör under hela utredningen och även i rättegången.
Då stöttar jag dig genom att jag finns med. Jag kommer att förbereda dig på hur rättegången kommer att gå till. Jag kommer även att hjälpa dig att formulera ett skadeståndsanspråk och att föra skadeståndstalan i rätten.
Som målsägandebiträde kan jag även föra fram din syn på skuldfrågan. Och även vad du anser att den här personen ska få för straff.
Checklista
Här finns en checklista med de viktigaste sakerna för dig just nu. Be gärna en vuxen som du litar på om hjälp.
-
Spara kvitton för till exempel sjukvårdskostnader.
-
Om du vill prata med någon om det som hänt, be polisen om hjälp med kontaktuppgifter till en organisation som arbetar med att stödja brottsoffer.
-
Meddela polisen eller åklagaren om du vill ha ett målsägandebiträde. Kom ihåg att du kan önska vem som i så fall ska bli ditt biträde.
Kontaktuppgifter för stöd och hjälp
Om du vill ha stöd och hjälp eller få veta mer finns här kontaktuppgifter till viktiga verksamheter.
Hälso- och sjukvården
Om du behöver vård kan du vända dig till din region. Nedan finner du en länk till Sveriges Kommuner och Regioners webbplats som har kontaktuppgifter till din region. Du kan också kontakta 1177.
Polismyndigheten
Polismyndigheten tar emot anmälningar om brott och utreder sedan de anmälda brotten. De kan också hänvisa dig vidare till andra verksamheter om du behöver någon att tala med om det du varit med om. Om du blir hotad och utsatt för våld kan polisen erbjuda dig skydd.
Socialtjänsten
Socialtjänsten i varje kommun har ansvar för att ge brottsoffer och brottsoffers anhöriga hjälp och stöd. Nedan finner du en länk till Sveriges Kommuner och Regioners webbplats som har kontaktuppgifter till din kommun.
Åklagarmyndigheten
En åklagare leder ofta polisens utredning. De väcker också åtal i domstol om det finns tillräckligt med bevis för att någon ska kunna fällas för brottet.
Barnens Rätt i Samhället (Bris)
Bris är en barnrättsorganisation som stöttar barn. Bris ger stöd via e-post, chatt och telefon.
Brottsofferjouren
Brottsofferjouren är en ideell organisation som stödjer offer för alla typer av brott.
ECPATs stödlinje
Om du har utsatts för sexuella kränkningar, hot och övergrepp på nätet eller IRL och är under 18 år kan du ta ringa till ECPATs stödlinje för att få hjälp och råd. Samtalet syns inte på telefonräkningen.
Killar.se
Killar.se har en chatt som du som identifierar dig som kille mellan 10-25 år kan vända dig till för stöd. Du kan vara helt anonym och inga frågor är för små eller för stora. De som chattar med dig är 20 år och uppåt av olika kön. Alla har gått en utbildning i att vara en bra stödperson.
RFSL Stödmottagning
RFSL Stödmottagning erbjuder stöd till hbtqi-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Stöd sker genom samtal på plats, telefonsamtal eller e-post.
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks
Roks är en riksorganisation för ideella kvinno- och tjejjourer som erbjuder praktiskt och emotionellt stöd till kvinnor som utsatts för övergrepp.
Ungasjourer.se
Ungasjourer.se samlar alla jourer i Sverige som arbetar med att stötta och stärka barn, unga och unga vuxna. Ofta kan du chatta, mejla eller ringa och prata med en jour. Hos en jour kan du alltid vara anonym, du behöver alltså inte berätta vem du är.
Unizon
Unizon är en riksorganisation för ideella kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som erbjuder praktiskt och emotionellt stöd till kvinnor som utsatts för övergrepp.
1000 möjligheter
1000 möjligheter erbjuder stöd och hjälp via chatt, samtal på deras 1000Mottagning, stödkontakt eller gruppsamtal. Allt stöd är gratis och anonymt.