Vad för typ av brott: Misshandel
Din ålder: Över 18
Ditt steg i processen: Förundersökning
Efter att du har gjort en polisanmälan bestämmer polisen om de ska starta en utredning eller inte. I det här avsnittet får du veta hur polisen utreder brott och vad du behöver tänka på under en förundersökning. Du kan även se filmer om hur en förundersökning går till. Det finns en checklista med de viktigaste sakerna du behöver göra i slutet av avsnittet. Du hittar också kontaktuppgifter till verksamheter som kan ge dig stöd, hjälp och mer information.
Klicka på länkarna nedan om du vill gå direkt till filmerna om hur en förundersökning går till, till checklistan eller till kontaktuppgifter för stöd och hjälp.
Filmer om hur en förundersökning går till
En förundersökning kallas också brottsutredning eller polisutredning. Det kan vara en åklagare eller en polis som är förundersökningsledare och leder utredningen. Det är förundersökningsledaren som bestämmer om polisen ska starta en utredning efter att du anmält ett brott. Om det bedöms vara omöjligt att ta reda på vad som har hänt eller vem som är skyldig kommer inte en förundersökning inledas.
Polisens uppgift under förundersökningen är att hitta och dokumentera de bevis som finns, till exempel spår på platsen där brottet ska ha skett och eventuella skador som du har fått på kroppen eller på kläderna. Under utredningen håller polisen förhör med dig och med den eller de personer som misstänks för brott mot dig. Polisen förhör också eventuella vittnen. Förhören kan hållas direkt på brottsplatsen, senare på polisstationen eller på telefon.
Om du blir kallad till förhör på polisstationen är du skyldig att komma dit. Du kan få ersättning för vad det kostar att resa till polisstationen. Du har rätt att ta med dig en stödperson till förhöret för att känna dig tryggare, men den personen kan inte få betalt för att följa med dig.
När polisens utredning är klar ska åklagaren besluta om åtal ska väckas, alltså om det finns tillräckligt med bevis för att ärendet ska gå till rättegång i domstol. Om åklagaren beslutar att inte väcka åtal ska du få information om beslutet och om varför åklagaren inte tar ärendet vidare.
Som brottsutsatt, eller målsägande som det också kallas, har du inte rätt att få veta hur förundersökningen genomförs eller vad polisen hittar. Förundersökningsledaren kan ge dig information, men bara om det inte finns risk för att det försvårar arbetet med utredningen. Du har däremot rätt att meddela polisen om det är någon information som du tycker ska finnas med i utredningen. Du har också rätt att ställa frågor och när förundersökningen är klar ska du få information om vad utredningen har lett till.
Under förundersökningen ska polisen göra en så kallad skyddsbedömning. Då undersöker polisen om du har behov av skydd. Hur ett sådant skydd ser ut beror på hur hotbilden mot dig ser ut. I allvarliga fall kan den som utsatt dig för brott förbjudas att kontakta dig, något som kallas för kontaktförbud.
Kommunernas socialtjänster har ett ansvar att se till att du som utsatts för brott får stöd och hjälp. Du kan också få hjälp från organisationer som ger stöd till brottsoffer, till exempel en brottsofferjour eller en kvinnojour.
Vid vissa allvarliga typer av brott har du rätt till ett eget juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde ger stöd och hjälp till dig under förundersökning, till exempel vid polisförhör, och under rättegång utan att du behöver betala för det. Så snart förundersökningen har börjat kan du få ett målsägandebiträde. Det är tingsrätten som bestämmer om du har rätt till ett målsägandebiträde. Om du vill ha ett sådant stöd kan du tala om det för polisen eller åklagaren. Du kan tala om ifall det är någon särskild advokat eller jurist du vill ska vara ditt målsägandebiträde.
Om du vill kan du ta med dig en person till polisförhöret. Du kan välja någon du känner eller vända dig till socialtjänsten eller en ideell organisation som arbetar med att stödja brottsoffer. En sådan stödperson kan göra att du känner dig tryggare och mer säker. En stödperson får inte någon ersättning från staten.
En polis, en åklagare och en advokat berättar om sina uppgifter under förundersökningen.
En polis berättar om sitt uppdrag.
Om du blivit utsatt för brott ska du göra en polisanmälan. Polisen avgör sen om en polisutredning ska startas. Det kan vara någon annan än du som gör en anmälan.
Under en polisutredning, eller förundersökning, håller vi förhör med dig, med vittnen som har iakttagit något och med en misstänkt. Vi samlar också in spår, genom t.ex. en teknisk undersökning, för att hitta bevis.
Förundersökningen leds av en polis eller åklagare, kallad förundersökningsledare. Det är brottet som avgör vem som är förundersökningsledare.
När förundersökningen är klar avgör en åklagare om åtal ska väckas i domstol. Ibland väcks åtal och ibland lägger åklagaren ner förundersökningen. Om den blir nedlagd innebär det inte att man inte tror på dig eller att det inte har hänt. Man har bara inte tillräckliga bevis för att styrka att brottet har skett.
Om du har blivit utsatt för våld eller hot kan polisen hjälpa till att skydda dig. Det beror på vilket våld du har blivit utsatt för. Åklagaren kan även besluta om kontaktförbud. Då får den som utsatt dig för hot eller våld inte kontakta dig. I allvarligare fall har polisen också möjlighet att lämna ut så kallat larmpaket.
En åklagare berättar om sitt uppdrag.
Åklagaren har tre huvuduppgifter: att leda utredningar om brott, att besluta om åtal ska väckas eller inte, och föra statens talan i domstol i brottmål. Antingen en polis eller en åklagare leder förundersökningen. Vilken av dem det blir beror på vilket brott det är fråga om. Om jag som åklagare leder förundersökningen ger jag direktiv åt polisen och beslutar om vilka utredningsåtgärder som ska vidtas vilka personer som ska höras och vilka åtgärder som ska genomföras i övrigt. Åklagaren kan besluta om en person ska anhållas och sedan begäras häktad. Det är också åklagaren som beslutar om tvångsåtgärder som t.ex. om det ska tas DNA-prov eller göras en husrannsakan.
Efter utredningen bestämmer åklagaren om det ska väckas åtal eller inte, det vill säga om ärendet ska gå till rättegång i domstol. Jag som åklagare ska bevisa att den åtalade har begått det här brottet och jag presenterar bevisningen som har framkommit i brottsutredningen.
Under rättegången håller jag förhör med målsäganden, vittnen och den tilltalade och presenterar annan bevisning som har framkommit.
Om det inte finns ett målsägandebiträde är det i de flesta fall åklagaren som för målsägandens skadeståndstalan. Det innebär att man begär ersättning för målsäganden i rättegången.
En advokat berättar om sitt uppdrag.
Jag är advokat och ibland målsägandebiträde. Då är jag ett stöd åt den som har utsatts för ett allvarligt brott. Det är också staten som betalar min ersättning. Huruvida man får målsägandebiträde beror på relationen till den misstänkte och på hur allvarligt brottet är.
Du ska känna dig trygg med ditt målsägandebiträde och därför får du önska vem det ska vara. Om du inte har någon önskan kommer tingsrätten att utse målsägandebiträdet.
Målsägandebiträdet ska vara ett stöd under polisförhör och utredning och även i rättegången. Jag är med på plats och förbereder dig på hur rättegången kommer att gå till. Jag hjälper dig att formulera skadeståndsanspråk och för din skadeståndstalan.
Som målsägandebiträde kan jag även framföra din syn på skuldfrågan och vad du anser att personen ska få för straff.
Här finns en checklista med de viktigaste sakerna för dig just nu.
Spara kvitton för till exempel sjukvårdskostnader.
Om du vill prata med någon om det som hänt, be polisen om hjälp med kontaktuppgifter till en organisation som arbetar med att stödja brottsoffer.
Meddela polisen eller åklagaren om du vill ha ett målsägandebiträde. Kom ihåg att du kan önska vem som i så fall ska bli ditt biträde.
Om du vill ha stöd och hjälp eller få veta mer finns här kontaktuppgifter till viktiga verksamheter.
Om du behöver vård kan du vända dig till din region. Nedan finner du en länk till Sveriges Kommuner och Regioners webbplats som har kontaktuppgifter till din region. Du kan också kontakta 1177.
Polismyndigheten tar emot anmälningar om brott och utreder sedan de anmälda brotten. De kan också hänvisa dig vidare till andra verksamheter om du behöver någon att tala med om det du varit med om. Om du blir hotad och utsatt för våld kan polisen erbjuda dig skydd.
Socialtjänsten i varje kommun har ansvar för att ge brottsoffer och brottsoffers anhöriga hjälp och stöd. Nedan finner du en länk till Sveriges Kommuner och Regioners webbplats som har kontaktuppgifter till din kommun.
Om du är utsatt för hot och våld i en nära relation eller sexuella övergrepp och över 18 år kan du ringa till Stödlinjen för män, en nationell stödtelefon som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid. Stödlinjen är öppen alla dagar klockan 7–21. Det är kostnadsfritt och går att ringa anonymt. Även närstående är välkomna att ringa.
Transpersoner, inklusive ickebinära, från 18 år som utsatts för hot och våld i en nära relation eller sexuella övergrepp kan ringa till Stödlinjen för transpersoner, en nationell stödtelefon som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid. Stödlinjen är öppen alla dagar klockan 11–19. Det är kostnadsfritt och går att ringa anonymt. Även närstående är välkomna att ringa.
En åklagare leder ofta polisens utredning. De väcker också åtal i domstol om det finns tillräckligt med bevis för att någon ska kunna fällas för brottet.
Brottsofferjouren är en ideell organisation som stödjer offer för alla typer av brott.
RFSL Stödmottagning erbjuder stöd till hbtqi-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Stöd sker genom samtal på plats, telefonsamtal eller e-post.
Roks är en riksorganisation för ideella kvinno- och tjejjourer som erbjuder praktiskt och emotionellt stöd till kvinnor som utsatts för övergrepp.
Unizon är en riksorganisation för ideella kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som erbjuder praktiskt och emotionellt stöd till kvinnor som utsatts för övergrepp.